I min bokhylla

Bok: Nattsländan
Författare: Katerina Janouch
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Ni vet hur det kan vara ibland, man tycker egentligen inte att det är så bra, men eftersom man har investerat tid i något vill man fullfölja. Jag har två sådana bokserier just nu: Camilla Läckbergs och Katerina Janouchs. Jag tycker inte att det är särskilt bra, men jag kan inte tänka mig att inte läsa nästa del i historien. Två andra serier har varit på väg att kvala in i den kategorin, men ”skärpt till sig” och nu finns det inget tvivel om att jag komemr fortsätta läsa både Jo Nesbø och Kristina Ohlsson. I alla fall: Katerina Janouch. Det är dags för en ny bok om barnmorskan Cecilia.

Den här gången vaknar Cecilia upp på sjukhus efter en mindre hjärtinfarkt och vet: hon måste göra något åt sitt dåliga äktenskap. Samtidigt genomgår hennes syster Susanna stora förändringar på sitt håll, och systrarna hittar varandra i kaoset. Men det är ju ingen äkta bok om barnmorskan Cecilia om det inte finns något mysterium med och den här gången är det Cecilias chef som blir mysteriet när hon försvinner. Som vanligt tänker Cecilia se till att ta reda på sanningen.

Ja, vad säger man. Det är inte så bra. Men jag kan inte sluta läsa.

Bok: Bortom varje rimligt tvivel
Författare: Malin Persson Giolito
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Här kan vi snacka om dåligt samvete. Jag läste den här boken i november förra året, men skriver om den först nu. (Tur att jag har bra minne och att jag skriver läsanteckningar!). Orsaken är att jag inte vetat hur jag ska göra riktigt. Jag recenserar ju inte författare jag känner och förvisso känner jag inte alls Malin, men vi är vänner på olika sociala sajter. Å andra sidan har jag skrivit om andra böcker, vars författare jag inte är vän med, men känner mer än jag känner Malin. I alla fall. Nu går det inte att vänta längre.

Det är dags för advokaten Sophia Weber igen. Den här gången blir hon kontaktad av sin gamla professor som tycker att de två tillsammans ska gräva i ett gammalt mord. Professorn tror nämligen att fel person blev dömd för dådet. Mordet blev på sin tid väldigt uppmärksammat och Sverige bär på mycket avsky mot gärningsmannen. Sophia går med på uppdraget efter att ha funnit allvarliga brister i polisens gamla utredning. Men svenska folket, som är övertygade om att Sophias klient är skyldig, uppskattar inte hennes arbete.

Det är alltid roligt att läsa en bok där författaren kan ämnet hen skriver om. I Bortiom varje rimligt tvivel märks det tydligt att vi är på Malins arena. Det är välskrivet, och precis som i historien om Olle Möller, är det väldigt intressant att fundera på folks skuld och framförallt hur andra bedömmer skuld.

Bok: Pojken som slutade gråta
Författare: Ninni Schulman
Förlag: Forum

Den är bra, men sticker inte ut och är inte bättre än någon annan av alla svenska deckare som skrivs nu, tyckte jag om Ninni Schulmans första bok. Jag tycker samma sak om den här. Förra gången skrev jag också att jag hade svårt att hänga med bland karaktärerna eftersom de presenterades med både för- och efternamn och det blev för rörigt. I mina läsanteckningar den här gången skrev jag ”svårt att hänga med bland karaktärerna, det är ju två huvudpersoner som båda är kvinnor i samma ålder”. Samma problem, olika symptom alltså. Men visst, det är inte dåligt, Ninni kan skriva. En vanlig deckare som man absolut kan lägga lite tid på med andra ord.

Den här gången drabbas värmländska Hagfors av en pyroman som förvandlas till en mördare när ett av eldsvådeoffren dör. Journalisten Magdalena Hansson ger sig in i jakten på gärningsmannen. Eller gärningskvinnan?

Bok: Polis
Författare: Jo Nesbø
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Mitt förhållande till Jo Nesbø karaktär Harry Hole har gått lite upp och ned. Det började med fyra böcker på en strand och det kändes ok. Med Gengångare kändes det bra och den känslan förvärrades inte av senaste boken om Harry Hole: Polis. Den här gången har någon börjar döda poliser, på samma platser och vid samma datum som tidigare mord, ännu ouppklarade mord, ägt rum. Det är hårt, blodigt och läskigt. Som vanligt. Men det är bra. 605 sidor tog mig en helg att läsa. Det är ett bra betyg. Och jag längtar redan till nästa bok av Nebø.

Bok: Flickan som överlevde
Författare: Barbie Probert-Wright & Jean Ritchie
Förlag: Lind & Co

Barbie, en englifierad version av Bärbel, var sju år när hon 1945 gav sig ut på en vandring genom Tyskland precis i krigets slutskede. Bärbel och hennes storasyster Eva befann sig trettio mil från sin mamma och när Eva fick höra att kriget snart var slut och att de skulle bli invaderade – Hitlers propagandamaskin hade lärt dem att de alla skulle dödas om fienden kom – beslöt hon sig för att ta Bärbel med sig och gå hem.

19-åriga Eva och sjuåriga Bärbel påbörjar en vandring som leder dem över slagfält och zickzackandes över lik. De får springa för att komma undan bomber och gömma sig i diken och spela döda för att inte råka illa ut. Längs vägen stöter de på många fantastiska människor som gör allt för att hjälpa varandra, men de råkar också väldigt illa ut, inte minst Eva. Trots det håller Eva humöret uppe hela tiden. Hon vänder varje liten, och stor, motgång till något spännande, ett äventyr för sin lilla syster. Till och med när hon blir attackerad och våldtagen av ett helt gäng vilda män reser hon sig snabbt och fokuserar allt på Bärbel.

Det här är förstås väldigt, väldigt intressant. Evas oerhörda styrka är fantastisk att läsa om. Flickan som överlevde är läsvärd, och något alla borde ta del av. Trots detta måste jag säga att allt inte är så bra. Tyvärr klämmer Bärbel in hela sitt liv i boken. Och visst är det tragiskt att hennes son kommer att dö i cancer, men jag vill läsa om hennes barndoms vandring, inte veta hur hennes sons bästa kompis känner. Jag är också ointresserad av hur Bärbels andra makes barn har det idag. Det är helt enkelt för mycket. Dessutom blir de bitarna alldeles för grunda. Min önskan är att boken skulle ta slut efter vandringen. Eller så skulle den ha utökats och verkligen handlat om hela Bärbels liv, men då på riktigt och inte bara kort information som det är nu. Och så skulle jag vilja läsa mer om Eva. Hennes styrka är det som fastnar i mig, och att få höra lite av hennes tankar hade lyft boken mycket. Den önskan är dock svår att uppfylla, Eva är död sedan flera år.

Men kort: läs den, men den blir bättre om du slutar efter vandringen.

Bok: Allt jag önskar mig
Författare: Grégoire Delacourt
Förlag: Sekwa

Recensionsexemplar från Sekwa

Jag gillar Sekwa som förlag, men jag har lite svårt för deras omslag. Det här får mig att tänka på en lärobok i sömnad till exempel. Men i övrigt är boken bra, karaktärerna har flera dimensioner och historien griper tag. Men visst, sensmoralen kanske är lite väl tydlig. Och av någon anledning har jag oerhört svårt att förstå att boken är skriven av en man, det känns verkligen som att en kvinna skrivit den. (Bara en reflektion, det har ju inte med vad jag tycker om boken att göra).

Jocelyne drömde om att bli modeskapare i Paris, men hamnade i en sybehörsaffär i Arras. Hon är gift med Jocelyn, en ganska tjurig gubbe som inte sprider mycket glädje kring sig. De har två vuxna barn som de har rätt dåliga relationer till och livet går sin gilla gång. Men så en dag vinner Jocelyne 18 miljoner euro på lotto. Nu ska väl allt bli bra?

Bok: I niqab på Stureplan
Författare: Josefin Ahlström
Förlag: Månpocket

Recensionsexemplar från Månpocket

Christoffer är nidbilden av en Stureplans-VD och hans fru Mia nidbilden av en Östermalmsfru. När familjen är på landet går Christoffer till en prostituerad och åker fast. Dessutom börjar tidningarna ringa. Christoffers liv går snabbt utför, och Mia dras förstås med.

Jag blev verkligen lockad av den här titeln. ”I niqab på Stureplan”, det kan ju inte vara något annat än bra! Jo, det kunde det. Språket flyter inte. Karaktärerna är platta och trista. Det känns som den sämsta formen av chicklit, och det kan vara helt ok, men det är inte vad jag tror att jag får med den titeln. Det är särskrivningar. Och att stava McDonald’s fel känns bara korkat.

Bok: Min booky wook : ett liv med sex, droger och stand up
Författare: Russell Brand
Förlag: Basil

Tidigare övergav jag aldrig en bok. Även om det var det sämsta jag läst, läste jag alltid ut den. Det har ändrats. Numer träffar jag så många fler bokintresserade människor och den generella uppfattningen är att man ska överge en bok om man inte fastnar. Inte efter fem sidor, men livet är för kort för dåliga böcker. Och det är ju sant. Och med Min Booky Wook kan man i alla fall inte säga att jag inte försökt. Jag läste två tredjedelar men sen gick det bara inte längre. Det händer ju ingenting!

Vissa meningar glimmrar till, han är ingen idiot Russel Brand, men it goes on and on and on. För att säga det igen: det händer ju ingenting! (Russell Brand är en brittisk ståuppkomiker, skådespelare, krönikör och programledare. Du behöver inte läsa hans bok. Men se gärna hans insats i filmen Rock of Ages. Där är han lysande.)