Etikett: Josefine

Dags för ett gäng recensioner igen! Väldigt mycket gott och blandat den här gången …

Bok: Strimmor av hopp
Författare: Ruta Sepetys
Förlag: B Wahlströms

Vet du hur Baltikum hade det under andra världskriget? Jag hade ingen aning. Femtonåriga Lina lever ett helt vanligt liv när familjen plötsligt deporteras till Sibirien. Lina, hennes mamma och hennes lillebror hänger ihop, men skiljs från pappan. De umbäranden familjen och deras vänner utsätts för är naturligtvis omänskliga.

Det är ingen sann historia, men författarens pappa upplevde utrensningarna på plats i Litauen på 40-talet så mycket är ändå faktabaserat.

Det är så vidrigt. Det är så bra. Alla måste läsa.

Bok: Jag är Daniel
Författare: Alias David Larsson
Förlag: Telegram bokförlag

Jag läste del ett av den här historien för några år sedan och köpte den här direkt jag såg den på Bokmässan 2011. Sen har den blivit liggande. Det är en spännande historia, om en svensk man, adopterad från Indonesien, som hamnar fel, begår brott och till slut måste fly Sverige för att undkomma än farligare skurkar. Men den är förvirrande. Det har gått över två år sedan jag läste del ett så jag kommer inte ihåg mer än de grova riktlinjerna, men jag får känslan av att samma saker behandlas i båda böckerna, men på olika sätt. Samtidigt orkar jag inte leta fram bok ett för att reda ut förvirringen, så intressant är det inte. Den är enkelt skriven, det finns något fel här och där, men visst, det är ett intressant livsöde.

Bok: Fadersmord
Författare: Carina Bergfeldt
Förlag: Pocketförlaget

Jag kommer inte ihåg vad, men det var något som lockade mig till Carina Bergfeldts seminarium om boken Fadersmord på Bokmässan i höstas. Jag tror att beskrivningen innehöll något om kvinnomisshandel, vilket jag (förstås) föll för. Efter seminariet, som var mycket bra, köpte jag boken.

Fadersmord är en deckare i ”Dexteranda” blurbar Mons Kallentoft. Klart som fan att det är, huvudpersonen älskar ju tv-serien Dexter. Men i alla fall: ett lik hittas fastfruset vid en sjö, och två av ortens reportrar ger sig på att genomföra en egen utredning. Ibland tillsammans med polisen, men lika ofta tvärtemot. Samtidigt som vi får följa deras personliga liv likväl som deras utredning, får vi ta del av en anonym persons planering av mordet på sin pappa, en mycket sadistisk man.

Fadersmord är Carinas första bok, och det märks litegrann. Jag kan riktigt känna hur en bok nummer två skulle flyta bättre. Och en bok nummer två är något jag längtar efter. Jag brukar annars hoppa över deckarserier och följer inte särskilt många. Men Carina Bergfeldts böcker tänker jag hålla koll på.

Kuriosa: Carina Bergfledt vann nyss Stora Journalistpriset för sitt arbete med att rapportera från Utöya. Jag har inte läst hennes reportage, men jag lyssnade på hennes sommarpod om Utöya i somras, och det var det bästa jag hört i ett talat medium.

Bok: Hälsningar från ondskans axelmakter: vardag och vansinne i världens mest stängda länder
Författare: Caroline Salzinger
Förlag: Bokförlaget DN

Åh, vad jag brukar tjata om den här boken. Jag har tyckt att alla borde läsa den så när det blev min tur att välja bok till bokcirkeln var det ett självklart val. Den var fortfarande bra, men den hade åldrats något våldsamt. Förstås.

Den svenska reportern Caroline Salzinger har rest till alla de länder som George W Bush kallade ondskans axelmakter. I Hälsningar från ondskans axelmakter: vardag och vansinne i världens mest stängda länder får vi ta del av hennes upplevelser från Iran, Irak, Nordkorea, Syrien, Libyen och Kuba och det är förstås superintressant. Dels att få en röst inifrån de länderna, men även att få höra mer om livet som journalist i dessa situationer. Tyvärr är varje kapitel lite för kort, det blir för grunt. Och oj, vad boken åldrats. Eller snarare, oj vad världen har förändrats. Boken gavs ut 2007 och väldigt mycket har ju hänt i vissa av dessa länder sedan dess. Jag skulle vilja läsa en uppdaterad version idag.

Bok: Rosengädda, nästa!
Författare: Emma Hamberg
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Jag har aldrig varit superförtjust i Emma Hamberg, och hade inga större förväntningar på Rosengädda, nästa! Jag tvekade till och med inför att läsa den, men jag är så glad att jag gjorde det. Rosengädda, nästa! är ett verkligt guldkorn!

Bokens karaktärer är alla mycket udda och utgör en fantastisk sammansättning. Vi har den trettonårige Bror, frankofil, lillgammal och Serge Gainsbourg-fan. Han har inte en enda vän och hemma bråkar föräldrarna och pratar om skilsmässa. Tessan, 29, sitter fast i dåligt förhållande, dålig relation med sin mamma och dåligt jobb. Fast hon inget hellre vill än att laga gourmetmat steker hon hamburgare i ett gatukök. Sextioåriga Jane har själv gått på några nitar och ägnar nu livet åt att reparera. Det hon reparerar är folks – och djurs – själsliga såväl som kroppsliga sår.

Dessa tre, fantastiska allihop, bildar en härlig enhet, med bra bidrag från några andra karaktärer. Att Jane bor, och boken utspelar sig, bara några meter hemifrån mig gör det hela ännu trevligare. Finns det något bättre än att känna igen en boks miljöer?

Det är feelgood, men inte gulligull, långt därifrån. Det är medryckande, bra skrivet, trevligt, djupt. Och jag längtar efter nästa del.

Bok: Dandy
Författare: Jan Guillou
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Så har den släppts, Guillous del två i serien om 1900-talet. Vi rör oss under samma tidsperiod som förra boken utspelade sig, 1900-talets start till freden efter första världskriget. Som någon kanske minns försvann broder nummer tre ut ur handlingen ganska snabbt. Dandy är hans historia.

Sverre blir förälskad i en man och följer med honom från Dresden, där ju bröderna utbildat sig, hem till Storbritannien. När Albies ”hem” visar sig vara ett enormt gods inser Sverre att han inte blivit förälskad i vem som helst. Det här var en tid som var (ännu mindre) tolerant mot homosexuella än vad samhället idag är. Sverre och Albie får det inte lätt. Albie måste gifta sig och få barn för att kunna överta godset. Om han misslyckas med denna viktiga uppgift kan någon avlägsen släkting komma och slänga ut hans mamma och systrar för att själv ta över. Men de skjuter problemen på framtiden och bor tillsammans i ett hus på ägorna. Men kriget kommer emellan.

Sverre är väldigt stereotyp. En bög som gillar konst, kläder och inredning. Det är skönt att han är ingenjör och tycker om maskiner och teknik också.

Guillou skriver ju som Guillou, levererar alltid. Men som vanligt är det lite för långt. Och jag känner mig lite sviken i slutet, det är så väldigt tydligt att det kommer en bok tre, så bok två känns oavslutad. Men det är väl också en talang, att få läsarna att längta till nästa del. 🙂

Bok: Modershjärtat
Författare: Katerina Janouch
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Roman nummer fem i Katerina Janouch serie om barnmorskan Ceiclia Lund och hennes familj bjuder inte på några överraskningar. Cecilia hamnar i trubbel, som vanligt. Cecilia riskerar fara, som vanligt. Mormor behöver hjälp, som vanligt. Mamma ställer till besvär, som vanligt. Cecilias äktenskap strular, som vanligt.

Men handlingen är förstås ändå lite ny: mormor Sonja blir påkörd av en smitare och hamnar medvetslös på sjukhus. Medan familjen vakar vid sjuksängen inser Cecilia att det inte handlar om en vanlig bilolycka, utan något mycket större än så.

Modershjärtat är mycket mer en deckare än vad de tidigare böckerna varit. Och det håller tyvärr inte. Det känns som att Janouch gör historien mer komplicerad än hon själv klarar av att skriva. Jag som hade börjat gilla serien mer och mer för varje bok (min text om bok 4, min text om bok 3, min text om bok 1) är tyvärr besviken.

Bok: Kast med liten kniv
Författare: Sara Kadefors
Förlag: Piratförlaget

Recensionsexemplar från Piratförlaget

Jag har läst flera av Kadefors böcker, men bara en sedan jag startade I min bokhylla. Ungdomsromanen Nyckelbarnen fick en trea eftersom jag tyckte att storyn var lite overklig. De tidigare böckerna gillade jag mer, och den känsla jag får om någon säger Sara Kadefors är ”henne gillar jag”. Tyvärr blev jag besviken på Kast med liten kniv. Det är för mycket, för tragiskt, för grått.

Boken handlar om Jonas, både under uppväxten och nutid, då Jonas är vuxen. Jonas mår inte särskilt bra, varken nu eller då. Undan för undan förstår vi varför: han blir dumförklarad i skolan, får ingen förståelse hemma och hänger med halvkriminella kompisar. När en tjej han gillar dramatiskt dör tar han på sig skulden. De halvkriminella blir helkriminella och Jonas hakar på. Limsniffning, supande, inbrott … Men det blir bättre. Han gifter sig, blir engagerad pappa och det ser ljust ut. Tills han hör något han inte borde ha hört och ramlar rakt ned i ett svart hål.

Det skulle kunna vara intressant, men, om sagt, det är för mycket, för tragiskt, för grått. Det blir tyvärr bara en grå smet av det hela.

Bok: Verklighetsprojektet
Författare: Isabella Nilsson
Förlag: X Publishing

Jag gav faktiskt upp den här. Det var (nog?) första gången i år. Kanske har jag extra kort tålamod med böcker just nu eftersom jag har en sådan stor hög med olästa? Hur som helst, det här var inget för mig. Samtidigt har boken hyllats stort, så den är säkert bra, bara inte min grej.

Bok: Kod 400
Författare: Sophie Divry
Förlag: Sekwa

Recensionsexemplar från Sekwa

Kod 400 syftar till en kod i Deweys decimalklassifikation som bibliotek använder för att kategorisera böcker. (I alla fall i Frankrike där boken utspelas. Enligt Wikipedia är Sveriges folkbibliotek på väg att gå över till detta system).

En bibliotekarie håller en monolog om sitt liv och sakta rullas en rätt tragisk historia upp. Genom hennes berättelser om böcker, författare och biblioteket inser vi att hon är undanskuffad, både i arbetslivet och privat. Hennes enorma passion för böcker lyser igenom, men hon passar även på att få ur sig mycket frustration.

Jag tyckte tyckte Kod 400 var lite svår att ta till sig, framförallt på grund av hur den var satt. Att läsa den var verkligen som att bli utsatt för någon som håller en monolog. Visst förstår jag greppet, men för mig blev det bara svårläst. Trots det har boken stannat kvar i mitt minne som en fin liten bok.