En av makens barndomsvänner är illustratör och när vi hälsade på dem i Malmö i augusti fick jag hans första utgivna bok! Boken handlar om transpersonen Micke som blir Mickan när familjen flyttar och byter skola. Daniel Sjö på Desperado Ink har gett liv åt Mickan i bilder. Tack Daniel för boken! Och tack till författarna som skrev boken, det behövs verkligen fler böcker med transtema.
Nu är det dags för Bokmässan. Och jag är inte där. Förra året kändes det som rätt beslut, men oj vad jag ångrar mig nu.
2011, 2012, 2013 var vi på Bokmässan alla dagar med seminariekort. 2014 testade vi att inte köpa seminariekort. Går man all in Bokmässa som vi gjort, och gillar bra hotellstandard som vi gör, landar notan för Bokmässan på över 12 000 kronor för två personer, exklusive mat och böcker. Det är väldigt mycket pengar. Men Bokmässan utan seminariekort var inte kul alls. Vi kände oss bara utestängda och saknade verkligen seminarierna. Vi stannade inte ens på mässan alla dagar. På väg hem, när vi brukar boka hotell för nästa år, sa vi att nej, 2015 åker vi inte.
Nu är det Bokmässan 2015 och vi är inte där. Som jag ångrar det beslutet.
Nu åker vi till St Petersburg! Maken, mamma och jag. Det är ett digert program (vi åker en organiserad gruppresa för att slippa krångla med visum) så jag tror inte det finns mycket tid för läsning. Men ipaden följer med, och två e-böcker är redo. Tänkte börja med David Lagercrantz Milleniumuppföljare.
Bok: En sång från havet
Författare: Katherine Webb
Recensionsexemplar från Historiska Media
Zach äger ett galleri på fallrepet. Han är skild och hans fru har just flyttat till USA med deras dotter. Han har skrivit kontrakt med en förläggare gällande en biografi över målaren Charles Aubrey som levde och verkade några decennier i början av 1900-talet. Själv äger Zach tre tavlor av målaren vilka han värdesätter högt. Han tror också att målaren spelat en aktiv roll i hans farmors liv.
Zach har svårt att komma igång med boken och beslutar sig därför för att besöka den lilla byn i södra England där målaren hyrde ett hus ett par somrar före andra världskriget. Väl där träffar han två kvinnor, den drygt åttiåriga Dimity Hatcher och Hannah.
Därefter får vi följa dels Dimitys liv under den tid som Aubrey bodde i byn. Hon hade en mycket nära kontakt med Charles Aubrey och hans familj. Dels utspelar sig boken i nutid där Zach intervjuar Dimity och börjar umgås med Hannah.
Bokens tyngdpunkt ligger på Dimitys liv, upplevt av henne själv. En fantastisk historia som innehåller både passion och mysterier. På slutet vävs allt samman, Zach, Hannah, Charles Aubrey och Dimity.
Jag hade lite svårt att komma in i boken men efter ett tag blev jag fascinerad och hade svårt att lägga ifrån mig den.
Jag har haft väldigt bra läsflyt den senaste tiden. Egentligen hela året, men speciellt i augusti och början av september. Avverkade bok på bok. Tills jag började läsa den här. Tråkig, inget som driver historien framåt, seg och bara ointressant. Det har blivit någon sida per dag, mot någon bok per dag tidigare.
Men varför tvinga mig själv? Idag slutar jag läsa den här, och tar nästa i högen istället.
Det hände något i förrgår. Sverige fick nog. I förrgår reste sig Sverige och sa att det räcker nu. Jag hoppas att det håller i sig.
Företaget jag jobbar på hade redan bestämt sig för att skänka 42 000 till Läkare utan gränsers arbete runt Medelhavet, men i förrgår valde vi att också ge 42 000 till Sverige för UNHCR. Jag är stolt över att få vara med och leda Rebel & Bird.
Men inte bara företag kan bidra, också vi som individer. Därför har jag skänkt 1% av min bruttoinkomst till Rädda Barnen. Och en ex-kollega som ska åka ned till Grekland den 13 september för att ta emot flyktingar och hjälpa dem handgripligen fick 1 000 kr via Swish. Vi har också bytt städfirma hemma. Nu använder vi Himlarent, ett städbolag som hjälper där de kan. De anställer kvinnor som söker asyl (och lättare får det om de har en anställning), och kvinnor som tidigare varit fast i prostitution och människohandel. Himlarent har dessutom kollektivavtal och de som jobbar 100% har minst 20 000 kr i lön, vilket är mer än vad kollektivavtalet kräver.
Gör något du också. De allra flesta kan ge något.
Länkar:
Min ex-kollegas Swish: 0739845444 (Märk betalningen med Pothia)
Läkare utan gränser
Sverige för UNHCR
Skänk 1 %
Himlarent
När en bokblogg skriver om Örebro och Wadköpimg tror nog de flesta att det ska handla om Hjalmar Bergman och Markurells i Wadköping. Men nej. Den här bokbloggen åkte till Örebro och gick till Wadköping i Lottas fotspår. Förstås!
I Då kör vi då, Lotta åker Lotta och Giggi på bilresa i Sverige. Bland annat besöker de Örebo. Det gjorde vi också, förra helgen. Med Lottaboken i högsta hugg förstås.
Lottas Örebro:
– Titta på vattentornet: enkelt avklarat, det syntes från tågstationen.
– Slottet: titta från yttre borggården: ännu enklare, hotellet låg mittemot och vi hade utsikt mot Slottet.
– Svartån: slingrar sig runt slottet så den såg vi massor av.
– Titta på Wadköping, besöka Cajsa Wargs hus och handla karamellstrut, väldoftande tvål och vykort: klart vi gick till Wadköping! Besökte Cajsa Wargs hus gjorde vi, och köpte tvål och karamellstrut gjorde vi också.
Just nu pågår Open Art i Örebro. Hittade ett bok-konstverk!
Bok: Vi
Författare: David Nicholls
Malmö Centralstation. Helt slut efter två dagars konferens på dagtid och middag hos vänner på kvällstid. Går förbi Pocketshop. Åh! Trots att jag vet att jag inte kommer orka läsa en rad använder jag tågresan som ursäkt och går in. David Nicholls! Måste ha! Gillade verkligen En dag. Läste inte en rad på tågresan, men nu har jag gjort det. Och jag är inte såld. Historien är mycket mognare än En dag, men inte alls lika medryckade. Ända fram till sidan 100 funderade jag på att ge upp. Mycket mer lågmäld och vuxen, men också seg.
Douglas, en medelålders ganska tråkig man, får livet slaget i spillror när frun Connie, den äventyrliga konstnärssjälen, säger att hon troligen vill skiljas. Men sommarens resa då? De skulle ju visa det kulturella Europa för sin 18-åriga son Albie. Connie går med på att åka, men istället för en sista trevlig sommar fylls resan av gnissel, svek, bråk och slitningar.
Butiken Bok-Skotten slår igen och rear ut allt med 40% rabatt just nu. Skulle bara svänga förbi efter jobbet …
Bok: Projekt längtan
Författare: Marika King
Jag gillade verkligen Marika Kings första bok om konsulten vars liv gick för snabbt. Och som jag längtat efter uppföljaren. (Varför har jag inte läst den förrän nu då undrar ni? För att förlaget två gånger frågat om de får skicka den till mig och jag två gånger sagt ja, men så har ingen bok kommit. Det gjorde att jag inte hade lust att köpa den till inbundet pris, men nu såg jag den i pocket.)
Men tyvärr blev jag besviken. För höga förväntningar? Delvis, men inte bara.
Huvudpersonen Lisa är i slutet av sin tre månader långa sjukskrivning från Konsultfirman. Vad är meningen med livet? Vad vill hon göra? Hur ska hon undvika att bli utbränd igen? Frågorna leder henne till Ghana, där även en av männen från förra boken dyker upp …
Ju mer jag tänker på det, desto mer besviken blir jag faktiskt. Hur hjälporganisationer fungerar och inte fungerar, hur FNs lönesystem är uppbyggt, hur Gates Foundation vill ha sina rapporter och hur Ghanas ananasindustri är uppbyggd, det kan jag nu. Vad som händer med Lisa och mannen vet jag (typ). Men vad hände med Lisa? Premisserna för bokserien är ju Lisas inre resa, och mitt i alla Excelanalyser tappas den bort. Visst, den nämns snabbt på slutet igen, men som röd tråd finns den inte. Boken är tjock. Ta bort minst hälften av detaljerna om arbetet och ta med mer av LISA, det hade blivit så mycket bättre. Och mer relevant.
Bok: Hur kunde hon?
Författare: Dana Fowley
Heather blir som vanligt våldtagen samtidigt som hon stryps. En dag går strypningen för långt och Heather får hjärnskador av för lång tid utan syre. Hon är åtta år och förövaren är hennes styvfarfar.
Dana Fowley är Heathers syster och det är hon som skrivit boken och är huvudpersonen. Hon börjar våldtas när hon är fem år. Övergreppen pågår i tio år och hon blir våldtagen ungefär fem gånger per vecka. Ibland mer: en juldag när hon tror hon ska få kalkon och julklappar blir hon våldtagen tre gånger. Förövarna är hennes mamma, styvfar, morfar, farmor, farfar och kompisar till familjen. Farmor och farfar är värst, eftersom de blandar in sadistiska inslag Morfar är nästan inte ens jobbigt; hon är äldre så rent fysiskt gör det inte så ont, han är alltid ensam och han kräver ”bara” sex. Inte som farfar som stryps eller skrubbar henne ”invändigt” med en tandborste.
Men allra värst är mamma. Det klassiska är (väl?) att mammorna inte låtsas se men Danas och Heathers mamma hjälper till att trycka Dana på plats, är själv delaktig vid våldtäkterna (som ofta sker i grupp) och uppmuntrar kompisar att förgripa sig på hennes döttrar. Dana lever hela tiden med känslan att en mamma ska vara den trygga punkten, och hennes mamma är allt annat än det.
Det är förstås en helt galen historia, både vidrig och intressant. Mestadels handlar den om tiden efter att övergreppen tar slut, hur Dana mår och hur hon till slut går till polisen. Vi får följa rättegångar mot några av förövarna och Dana är väldigt ärlig, alla namn är verkligen och hon hymlar inte om sina egna misstag i livet. Men. Boken är ganska dåligt skriven. Meningar som inte hänger ihop med den föregående, helt irrelevanta saker tas med och till slut irriterar jag mig mest.
Återkommer med rapport från Barcelona, men först: har inlett sommarens sista semestervecka. Nu är vi på landet och planen är att läsa på bryggan plus någon utflykt. Jag inleder med denna:
Råkade visst gå förbi Pocketshop på Arlanda …
Efter ett dygn hemma reser vi bort igen. Den här gången bara Johan och jag, och vi har hyrt en lägenhet i Barcelona.
Nu räknar jag med att hinna läsa mer, så bokpackningen ser ut såhär:
En vecka i Funäsdalen är slut. Min mormor är uppvuxen här, och vi hade hus på släktgården i många år, så Funäsdalen är ”hemma”. Nu var det fem år sedan vi sist var här, så tiden har tillbringats med att åka runt och titta på alla favoritställen. Och shoppa. Både på lågprismarknaden Tältet, på Funäsdalens marknad, och i de många slöjd- och hantverksbutiker som finns. Trots ett digert schema har jag hunnit läsa nästan hela bokpackningen; jag är inte helt klar med Magasinet Filter, men det räknas inte riktigt? 🙂
Bok: Alltid för er
Författare: Gunilla Lindh & Cecilia Berglund
En bok som verkligen ska gripa tag. Men inte gör det. Välutbildade och framgångsrika Gunilla får fint jobb utomlands och flyttar till Tyskland. Där träffar hon Friedrich som på ett märkligt sätt gör slut med sin flickvän för Gunillas skull. Efter ett tag kommer första barnet, och ganska snart misstänker Gunilla att något är ”fel”. Och då stänger maken av. Inget är fel med hans barn, punkt. Barn nummer två och tre kommer: samma situation. Gunilla och Friedrich har fått tre barn som alla är sjuka, och Friedrich blir allt mer inåtvänd, flyr familjen och beter sig allmänt märkligt.
Bokens titel syftar förstås att Gunilla alltid finns för sina barn, och under de år som läsaren får följa med är det tydligt. Hon har haft ett annorlunda livsöde, men boken känns faktiskt mest som en hämnd mot den dåliga maken och pappan Friedrich. Smustigi byk som tvättas offentlig, utan att vara särskilt intressant.
Bok: Järnblod
Författare: Liza Marklund
Sista boken om Annika Bengtzon! Jag har läst alla böcker i serien men har inget särskilt förhållande till dem. Men det kändes som en värdig avslutning. Säcken knöts ihop, vi fick lite mer insyn i Annikas bakgrund samtidigt som boken hade en egen handling också. Ja, en bra avslutning helt enkelt.
Bok: Mille Birds bok om döda saker
Författare: Brooke Davis
Recensionsexemplar från Albert Bonniers förlag
”Hundraåringen” goes Australien? Ja, lite så är den här boken. När lilla Millie Birds pappa dör, lämnar hennes mamma henne på ett varuhus. Millie slår läger på damunderklädesavdelningen och de första dagarna går bra. Maskinskrivaren Karls fru dör i cancer och efter att ha bott hemma hos sonen tills svärdottern fick nog hamnade Karl på ett äldreboende. Men Karl är bara gammal, inte sjuk, och passar inte in. Han rymmer och bosätter sig på varuhuset, där han träffar Millie. Agathas man dör, och hon tappar fotfästet. I sju år stänger hon in sig i sitt hus, låter trädgården växa igen och har bara ett titthål i ena fönstret. Karl och Millie blir upptäckta, och Millie flyr hem till sin närmsta granne: Agatha.
De tre kämpar alla mot demoner på eget håll, men finner varandra. Tillsammans ger de sig av på en resa (för vissa av dem en flykt) genom Australien.
Humor, roligt språk, varm och känslig är ord som kan sammanfatta boken. Att den dessutom är skriven av en debutant gör mig väldigt nyfiken. Jag kommer absolut följa författarens framtida utgivning!