Bok: Hur kunde hon?
Författare: Dana Fowley
Heather blir som vanligt våldtagen samtidigt som hon stryps. En dag går strypningen för långt och Heather får hjärnskador av för lång tid utan syre. Hon är åtta år och förövaren är hennes styvfarfar.
Dana Fowley är Heathers syster och det är hon som skrivit boken och är huvudpersonen. Hon börjar våldtas när hon är fem år. Övergreppen pågår i tio år och hon blir våldtagen ungefär fem gånger per vecka. Ibland mer: en juldag när hon tror hon ska få kalkon och julklappar blir hon våldtagen tre gånger. Förövarna är hennes mamma, styvfar, morfar, farmor, farfar och kompisar till familjen. Farmor och farfar är värst, eftersom de blandar in sadistiska inslag Morfar är nästan inte ens jobbigt; hon är äldre så rent fysiskt gör det inte så ont, han är alltid ensam och han kräver ”bara” sex. Inte som farfar som stryps eller skrubbar henne ”invändigt” med en tandborste.
Men allra värst är mamma. Det klassiska är (väl?) att mammorna inte låtsas se men Danas och Heathers mamma hjälper till att trycka Dana på plats, är själv delaktig vid våldtäkterna (som ofta sker i grupp) och uppmuntrar kompisar att förgripa sig på hennes döttrar. Dana lever hela tiden med känslan att en mamma ska vara den trygga punkten, och hennes mamma är allt annat än det.
Det är förstås en helt galen historia, både vidrig och intressant. Mestadels handlar den om tiden efter att övergreppen tar slut, hur Dana mår och hur hon till slut går till polisen. Vi får följa rättegångar mot några av förövarna och Dana är väldigt ärlig, alla namn är verkligen och hon hymlar inte om sina egna misstag i livet. Men. Boken är ganska dåligt skriven. Meningar som inte hänger ihop med den föregående, helt irrelevanta saker tas med och till slut irriterar jag mig mest.
