Lördagen på Bokmässan är faktiskt inte så kul. Det är så mycket folk, det är så varmt och folk beter sig ganska illa (för att de tappar humöret eftersom det är så varmt och trångt, antar jag). Hur som helst, på Bokmässan var vi denna lördag.
Fem seminarier gick vi på, och två fick vi på köpet. Bara tre böcker inhandlade av mig dock.
Svara om du hör mig – Ninni Schulman
Vi råkade gå förbi en monter precis när Ninni skulle bli intervjuad, och stannade till. Jag är ju sådär halvförtjust i hennes böcker men intervjun var intressant. Bland annat fick vi veta varför hon totalvägrar öppna sina böcker sedan de gått till tryck.
Camilla Läckberg
Jag väntade på ett annat seminarium och fick lyssna på Camilla Läckberg under tiden. Mycket snack om att hon har ett oglamoröst vardagsliv.
Fredrik Backman
Jag ville verkligen lyssna på Fredrik Backman och var väldigt taktisk: jag dök upp 20 minuter för tidigt och jag ställde mig precis vid signeringsbordet. Hur det gick? Fullständigt åt skogen. Ingen – ingen! – av de som satt ned reste sig efter Läckbergs snack. Och när Backman var färdigintervjuad sa man att signeringen var på en helt annan plats. Suck! Men jag tog mig till kön och uppskattade att det var ca etthundra före mig. (Läckberg hade typ 20 när jag såg henne, ur led är tiden). Lång kö alltså, men det borde väl gå hyggligt snabbt. Det gjorde det inte. 85 minuter stod jag i kön! Redan efter en kvart ville jag dö (och döda alla som trängde sig tvärsigenom kön precis framför mig, knuffandes mig åt alla håll) men kände att jag hade investerat alldeles för mycket tid och smärta för att ge upp. Jag som vägrar kö till allt utom i mataffären eller på flygplatsen var inte så glad. Samtidigt är det förstås fantastiskt att en författare tar sig tiden och är personlig med alla. Jag stod i alla fall kvar och sen sprang vi som galningar till nästa:
Ett rock’n’roll-drama
Journalisten Tore S Börjesson har skrivit Dregens självbiografi. Det naturliga hade ju varit om Tore lett ett samtal med Dregen men istället hade man stoppat in en intervjuare i mixen. Han presenterade sig aldrig, men var tyvärr inte särskild lyckad. Inte mycket prat om boken och han ignorerade Tore nästan helt. Köpte i alla fall boken.
Vampyren och den eviga hungern
Vampyrer, zombies, skräck och monster är inte min grej, följde med sambon och lyssnade inte så aktivt.
Affischerna 1967-1978
Ett av sambons val igen: Håkan Agnsäter, trummis och fotograf, har sparat massa alternativrörelseaffischer och har nu gjort en bok av dem. Han visade bilder och berättade om bakgrunden. När han var klar sa han att man gärna fick bläddra i boken och förlaget fick lägga till att man kunde köpa den. Gulligt.
Status 12 och Martin Melin
Precis som alla andra såg jag Martin Melin vinna Robinson, och bli extremkänd. Vi har dessutom gått i samma gymnasium (olika år givetvis), vi bor några hus från varandra och hans mamma har landställe nära vårt. Slump alltihop förstås. Jag har följt honom via sociala medier de senaste åren och varit nyfiken på hans debutroman. Jag har uppfattat det som en deckare, men fick veta att det är en roman som utspelar sig i polismiljö. Låter klart mer spännande! Martin brinner verkligen för polisyrket, det var enkelt att märka. Kul! Bok inköpt.
Det var lördagsbokmässa det. Sen blev det bubbel i hotellbaren och middag på Farellis. Idag kör vi sista dagen!