Författare: Josefine

Högst upp i Bokmässan finns restaurangen Heaven 23. För många är en bokmässetradition att äta deras extremt lyxiga räkmacka. Första året vi var på Bokmässan tog min pappa dit oss, och bjöd på fantastiska köttbullar (vi äter inte räkor) och vin. Lyxig vinlunch hör inte till vanligheterna i våra liv, och vi bestämde oss för att göra det till en tradition. Året efter fick vi tyvärr inte plats, så i år bevakade jag bokningen och reserverade ett bord så fort det gick (ca två månader innan Bokmässan).

Vi gick dit i torsdags, väldigt glada för att slippa köerna. Men stötte på patrull: vi kommer till restaurangen, beställer köttbullar och får höra att regeln säger att de bara serverar köttbullar i baren och inte i restaurangen. Vi är bra kunder, beställer champagne och flera rätter, men regeln går inte att rucka på. Det fanns inget annat för mig att äta på menyn (jag är lite besvärlig när det gäller mat), så det slutade med att jag fick tre skivor serranoskinka (för 130 kr) och satt och tittade på när köket skickade ut köttbulle efter köttbulle en meter bort. Extremt surt förstås, men vi försökte göra det bästa av situationen där och då. Vi klagade inte, men lämnade ingen dricks (lite sådär lagom svenskt alltså). Senare fick jag ett automatiskt mail (som alla som bokat bord får) där de undrade vad vi tyckte. Vi svarade sanningsenligt och berättade om vår upplevelse.

Idag fick jag ett mail från restaurangchefen. Han förklarade att det var hans regel, och varför den fanns, men också att när han läste min text insåg han att det kan bli lite löjligt. Han undrade därför om han fick boka in oss i restaurangen med tillägget att vi gärna får beställa köttbullar. Ett väldigt bra svar. Jag svarade dock att gärna, men vi besöker inte Göteborg förrän om ett år igen, till nästa Bokmässa. Då kom ett nytt brev: han har bokat in oss samma tid nästa år.

Det här är ju bara så snyggt skött. Bra jobbat Heaven 23!

Från Bokmässan 2011

På flera ställen igår pratades det om det eminenta uttrycket Boksmälla. För det är precis så det känns dagen efter Bokmässan: du är bakfull utan att det är alkohol inblandat. Man är lite groggy, oerhört trött, seg i huvudet och fötterna småvärker. Allt blandat med känslan av att ha varit med om en jäkligt bra fest.

Det var tredje gången jag var på Bokmässan, och ingen är den andra lik. Jag tänkte sammanfatta årets bokmässa i punktform:

Bäst

• Att få lyssna på intressanta seminarier.
• Att få leva i böckernas värld i fyra dygn.
• Att få ”hänga” med 100 000 personer som delar ditt intresse.

Bästa seminarierna

• Petter: jag fick en helt ny bild av Petter när han var med i Så mycket bättre, och nu tillfördes ytterligare en dimension. Om Petter fick skolpolitikernas öra vore Sverige en mycket bättre plats. Tyvärr var det en rätt dålig intervjuare när vi lyssnade.
• Bea Uusma: jag är inte ett dugg intresserad av hennes ämne, Andréexpeditionen, men vilket bra seminarium! Personligt, insatt men samtidigt med expertvinkel. Bra intervjuare också.
• Martin Melin: sista seminariet när lördag nästan blivit lördagkväll innebar att ca 20 personer satt i salen som var dimensionerad för ett hundratal. Men Martin pratade på ändå, och med någon som brinner så för sitt ämne blir det grundbra.
• Lill-Babs & Lotta Bromé: Jag har aldrig hört Lotta Bromé tidigare, har noll relation till henne, men nu förstår jag vad folk menar när de säger att hon är duktig. Och Lill-Babs är ju Lill-Babs. Det bjöds helt enkelt på stor show från dem båda.

Sämst

• Täckningen: det är inte ok att det bara finns wifi på några få platser, och det är definitivt inte ok att inte ens telefonen funkar. I 20 minuter stod sambon och ringde mig när vi tappat bort varandra i mässhavet. Min telefon kopplade inte ens upp samtalet. Och jo, det går att ha en alldeles utmärkt täckning inuti en stor lokal med många prång, det är Tele2 Arena ett utomordentligt bevis på.
• Luften: samma sak här: självklart blir det dålig luft med så många människor på en och samma plats. Men det går att lösa.
• Trängseln: det här är väl något som faktiskt inte går att lösa utan att stänga dörrarna, och det vill man ju inte. Men lördag eftermiddag är inte Bokmässan kul.
• Dåliga intervjuare: dels undrar jag varför intervjuarna får uppdraget om de är dåliga, och så undrar jag hur man ens lyckas få tag på så många dåliga intervjuare.
• Heaven 23s regler: första året på Bokmässan åt vi en klassisk lunch uppe på Heaven 23. Förra året lyckades vi inte få plats, så i år bokade jag. Vi kommer till restaurangen, beställer köttbullar (klassiska för oss som inte äter räkmacka) och får höra att regeln säger att de bara serverar köttbullar i baren och inte i restaurangen. Vi är bra kunder, beställer champagne och flera rätter, men regeln går inte att rucka på. Det fanns inget annat för mig att äta på menyn, så det slutade med att jag fick tre skivor serranoskinka (för 130 kr) och satt och tittade på när köket skickade ut köttbulle efter köttbulle en meter bort. Idioti! Uppdatering: Heaven 23 har hört av sig. Läs mer här.

Märkligast

• Att folk som står på en scen inte presenterar sig, främst intervjuarna.

Tråkigast

• Bokmässan är dyr: fyradagarsseminariekort kostar drygt 2 500 kr, hotellet kostade över sjutusen, man köper massa böcker, man äter goda middagar, dricker bubbel …
• I år: att vi var så osociala. Ett mingel och en drink, that’s it. Men antar att det blir så när man är svintrött till att börja med (pga renovering hemma).

Köpt i år
Förra året instiftade jag en regel: jag får bara köpa böcker jag får signerade eller sådana som är på extremt erbjudande, typ ”3 för 100”. I år blev det 9 signerade böcker, 3 erbjudandebäcker, och 5 presenter.

Nu är det 359 dagar kvar till bokmässan 2014. Jag längtar redan!

Om 360 dagar börjar nästa Bokmässa. Hotellet är bokat!

Fem seminarier och en köpt bok blev Bokmässans sista dag.

Sagan om Isfolket – ljudbok på Storytel med Julia Dufvenius
En sommar när det var extra regnigt och myggigt på landet i Härjedalen hittade jag morfars hög med Sagan om Isfolket. Jag läste och fastnade och köpte senare på mig även Sandemos två uppföljarserier. Jag har inte läst böckerna sedan dess, men lockades av seminariet. Och det var bra. En riktigt bra och proffsig intervjuare (fick dock aldrig koll på vem han var) ledde samtalet med skådespelerskan Julia Dufvenius, som läser in Isfolket som ljudbok hos Storytel.

Lotta Bromé och Lill-Babs pratar om sin bok Barbro
Lotta Bromé och Lill-Babs har tagit fram en fotobok med kortare texter om Lill-Babs liv. Jag har aldrig lyssnat på Lill-Babs musik, men alltid gillat henne som person. Jag gillar henne inte mindre efter dagens seminarium. Bok inköpt och väldigt fint signerat.

Upptäcksresan som livsprojekt
Bea Uusma är illustratör, författare, läkare och Andréexpeditionsexpert. Jag är tyvärr rätt allergisk mot Andréexpeditionen efter att ha läst Strindbergs stjärna, en bok jag håller bland de absolut sämsta jag läst. Men följde med sambon och tur var det. Bea brinner verkligen för ämnet och kan förmedla det. Ett av de bästa seminarierna vi var på under mässan.

Barnbruden med Anna Laestadius Larsson
Ett seminarium vi fick ”på köpet” när vi väntade (sittpaus!) på nästa snack.

Från Holmes to Sherlock
Mattias Boström är en riktig ärkenörd inom flera områden, och stolt över det. Precis som det ska vara! Han anses som en av världens (? Skandinaviens sa intervjuaren Fredrik Belfrage, men det låter inte rätt) främste experter på Sherlock Holmes. Han kan sitt ämne, han brinner för det, och han kan förmedla det. Bra avslutning på Bokmässan 2013!