Jag är ju en av Bokmässans bloggambassadörer i år, och nu vill vi, alla ambassadörer, bjuda in till ett mingel på Bokmässan. Det sker på lördagen, och jag hoppas att någon/några av er som läser här och är på Bokmässan då vill komma och mingla lite. (Hojta gärna i kommentarsfältet så ska jag hålla extra utkik efter dig).
Det kommer troligtvis bli väldigt trångt, men trevligt! Se detaljer i inbjudan/bilden nedan. Och ja, mer info om tävlingen som nämns kommer senare.
Igår trotsade jag hällregnet och gick ut en extra gång. Hade fått en avi om att det fanns 3,4 kg böcker att hämta.
Fem böcker innehöll paketet, alla från Piratförlaget.
Efter att ha sträckläst Katarina Wennstams böcker tog jag tag i en annan serie. Sofie Sarenbrants. Och lika bra som Wennstams böcker var, lika dåliga var Sarenbrants. Enda orsaken till att jag fortsatte var att det var de böckerna jag hade laddat ned i min Ipad innan jag åkte iväg på semester.
Bok: Vecka 36
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Damm förlag
Det måste ha varit något fel. Jag läste alltså dessa som e-böcker och Vecka 36 var så full av särskrivningar att det delvis var svårt att förstå vad det stod. Det måste ha hänt något när man satte e-boken? Fast, namn skrevs med gemener och det kan ju inte ha med e-bok eller inte att göra? Jag vet inte var felet låg, men det gjorde intrycket av boken otroligt dåligt. Förstås. Tyvärr är varken språket eller storyn mycket att hurra för heller.
Några av mina läsanteckningar:
– Flera gånger har en karaktär motsägelsefulla attribut samtidigt. Typ att någon är glad och suckar djupt.
– Flera gånger säger texten emot sig själv. typ att det hade varit bra om sängen hade varit smalare så hon blev gravid. I nästa scen är hon gravid.
– Huvudpersonen beskriver sin mans jobb. Förutom att det är irrelevant för historien är det skrivet på ett väldigt nedlåtande sätt.
– Dåligt språk, bara ord staplade på varandra.
– Flera lösa trådar, delhistorier som bara försvinner utan att få varken slut eller ens en cliffhanger.
Men vad handlar boken om då? Två par är i Brantevik och båda kvinnorna är gravida. Plötsligt försvinner en av dem. Är hon kidnappad? Död? Hur är det med barnet?
Bok: Istället för dig
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Damm förlag
Det är sexton år senare. Men att skriva mer om handlingen än så är att berätta hur bok ett slutar, så jag nöjer mig med det.
Jag nöjer mig också med att säga att den här inte var ett dugg bättre än bok nummer ett. Från mina läsanteckningar: ”Vissa meningar makes no sense”.
Bok: Vila i frid
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Damm förlag
Ok. Nu blir det märkligt. Fast de första böckerna känns oavslutade handlar den här boken om helt andra personer. Tyvärr blir det inte bättre för det. Särskirvningar. Och även den här boken känns som att den tar slut mitt i.
För flera år sedan läste jag Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman av Katarina Wennstam. Bra böcker. Viktiga böcker. Reportageböcker. Så när jag av en slump trillade över fler böcker av Katarina Wennstam blev jag förvånad. Har hon skrivit romaner?! Jag läste snabbt alla.
Bok: Smuts
Författare: Katarina Wennstam
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Smuts är första delen i en trilogi och i denna första del handlar det om Jonas, tv-advokat, make, pappa och sexköpare och hans fru Rebecka, TV-chef och mästare i förnekelse. Temat, Wennstam har väldigt tydliga sådana i sina böcker, är sexhandel.
Jag gillar språket, och som ni vet är det viktigt för mig. Att författaren dessutom vågar att inte skriva ut varje detalj hedrar henne. Det finns en hel del att upptäcka själv i Smuts som trots det är enkel att ta till sig. Ibland känns det snarare som att man ser en film än läser en bok. Men oskicket med engelska fraser måste bort.
Bok: Dödergök
Författare: Katarina Wennstam
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Wennstam fortsätter sin samhällskritik i roman nummer två, och den här gången är temat våld mot kvinnor. Maria, som var kollega till Rebecka i bok ett, flyttar med sin man och lilla dotter in i ett nytt hus. De fick det billigt och Maria förstår varför när hon en dag hittar blod i hela köksväggen. Mannen som bodde där innan dem var en extremt sadistisk och våldsam polis, och hans fru blev mördad i köket. Eller blev hon det? Den nu arbetslösa Maria börjar gräva i den fasansfulla historien.
För mig som älskar den här typen av böcker, tuffa ämnen med samhällskritik men skrivna utan (alltför) många pekpinnar har verkligen hittat en ny favorit i Wennstam! Bok två är inte sämre än nummer ett.
Bok: Alfahannen
Författare: Katarina Wennstam
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Nu, i del tre av trilogin, slås jag igen av hur duktig Wennstam är på att binda ihop sina historier och böcker. Du får väldigt stor behållning av att läsa dem en och en, men lite ”extramaterial” i form av detaljer om man läser dem alla.
Emma, dotter i familjen från bok ett, har blivit äldre och är nu skådespelerska. Hon hamnar i klorna på en äldre kollega som behandlar henne både respektlöst och illa. När han hittas mördad misstänks hon för mordet. Temat för boken är hur män och kvinnor behandlas olika i samhället.
Och ja, den här är lika bra som de andra.
Bok: Svikaren
Författare: Katarina Wennstam
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Med Svikaren påbörjar författaren en ny trilogi. Karaktärer från de andra böckerna dyker upp, men i Svikaren står en ny person i fokus. Tema: hatbrott. Fotbollspelaren Sebastian Lilja blir bestialiskt mördad. Är det för att han varit ”illojal” för att han bytt klubb, eller för att han var homosexuell?
Jag läste böckerna i fel ordning, det har var den jag läste först. Men den är minst lika bra som de andra. Nu väntar jag med spänning på nästa del!
Bok: Någonstans inom oss
Författare: Kajsa Ingemarsson
Förlag: Månpocket
Precis som Cecilia Ahern har Kajsa Ingemarsson gått mot det övernaturliga hållet. Jag gillade det inte när Ahern gjorde det, och jag gillar det inte när Ingemarsson gör det.
Någonstans inom oss handlar nämligen om spöken, om att vara närvarande efter döden. Det är säkert tänkvärt, men inte för mig.
Rebecka hoppar från en bro. När hon ”vaknar” kan hon inte riktigt köpa att hon är död, att hon faktiskt tog livet av sig. Hon kämpar för att komma tillbaka, vilket förstås inte går. Samtidigt som vi får följa med på hennes ångestfyllda resa får vi lära känna Rebeckas nära och kära och deras sorg. Rebecka är ingen sympatisk person, och visst blir jag berörd över hur hon så totalt slarvat bort sitt liv pga olika maktspel, men jag tycker ändå inte att det är bra.
På tal om bokrelaterade fodral för ipaden. Sprang på den här sajten häromdagen. Handväskor i form av böcker!
En av platserna vi besökte under vår bilresa för några veckor sedan var den slovenska kusten Piran. Vi har varit där tidigare (en riktig pärla!) men något jag missade då, eller om det är ett nytt inslag i stadsbilden, är att man byggt upp Pirans ”skyline” i böcker!
Kul idé tycker jag! Har ni sett något liknande, eller i alla fall ”statyer med böcker”, någonstans?
Riktigt dåliga bilder, men i alla fall:
När jag har läst en bok jag inte gillat, eller som nu, två tråkiga böcker i rad, försvinner min läslust helt. Jag har jättesvårt att ta upp en ny bok. Samtidigt klarar jag mig (förstås!) inte utan att läsa, så jag plöjer tidningar (har över ett års olästa Filter i högen) istället. Men just nu känns det som att jag aldrig mer vill ta upp en bok. Tur att man har recensionsexemplar och bokcirkelböcker med deadline så man blir tvingad att läsa!
Hur funkar ni? Kan ni helt tappa läslusten?
Jag läser att man nu (snart) kan få sin Ipad inklädd i olika klassiska böcker. Jag kör ju Book Book men detta kanske kan vara något för någon annan? För det ser ju riktigt snyggt och kul ut!
Exempel på böcker är The Great Gatsby, Pride and Prejudice, A Clockwork Orange och Moby Dick.
Jag har läst massor under semestern (som för övrigt alltså pågår ännu en vecka) och detta främst e-böcker på ipaden. Tidigare har jag haft svårt att släppa sättet man läser en pappersbok på, och letat med blicken efter en vänstersida och inte bara den ”högersida” jag läser/ipaden utgör. I förrgår låg jag på bryggan och läste Filter i pappersversion. Och försökte bläddra genom att dutta med fingret på sidan …
Det blev mer bloggpaus. Vi hänger på landet. Ser på film, grillar och läser. Så även om jag inte bloggar så läser jag, jag lovar! 🙂
Bild från 7.30 imorse.
Det blev lite bloggtystnad ändå. Vi har hängt i favoritbyn Piran i Slovenien och hotellets internet lämnar en hel del övrigt att önska, om man säger så.
Har sett att det trillat in kommentarer, kul! Lyckas dock inte svara. Det kommer.
Idag lämnar vi Piran. Kanske blir nätet bättre, kanske försvinner det helt.
Lämnar er med en semesterbild så länge.
Omslag. Hur viktigt är bokens omslag? Ganska viktigt, tycker jag. Jag har haft böcker liggandes olästa ganska länge eftersom omslaget inte tilltalat mig. Å andra sidan tycker jag nog att titeln är ännu viktigare än omslaget. Vad tycker du?
Läste ett blogginlägg om böcker vars omslag består av text och inga bilder. Kul grepp! Men just dessa exempel var inte så vackra.
