Jag har påbörjat en ny bok, Förtrollerskan från Florens av Salman Rushdie. Har bara läst ca 20 sidor än, men känner redan att detta kommer bli en bok jag får kämpa mig igenom …
Kategori: Bokprat
Man hinner inte så mycket som man tror
Gästskribent: Som 11-åring vann jag bokpris för ”visat läsintresse och gott bokval”
Jag har blivit ombedd att, som gästskribent, skriva ett längre inlägg om min bibliotekstid som barn.
Som jag skrev i min kommentar blev jag tidigt en trägen biblioteksbesökare. Kunde läsa redan vid sex års ålder och böckerna hemma räckte inte långt. Någon, kanske min lärarinna, tipsade mig om biblioteket i Örby. En del i litet rött hus på skolgården till Örby skola. Vilken lycka!
Pappa var snäll och skjutsade mig varannan vecka (har för mig att lånetiden var två veckor). Eftersom jag lånade många böcker varje gång kunde jag vid 8-9 års ålder inte åka kommunalt.
Att komma in och känna doften av böcker. Gå förbi hyllorna, kolla favoritförfattare, ta fram en bok och läsa resumén på baksidan. Hitta nya författare.
På hösten 1964 berättade den snälla tanten som stod bakom disken att hon föreslagit mig till något som hette Svenska Dagbladets Bokpris ”för visat läsintresse och gott bokval”. Så den 22/12 samma år åkte mamma och jag till Svenskan för att hämta priset. Har för mig att det var i nuvarande DN-huset. Vi åkte i alla fall spårvagn till ett ställe jag aldrig varit vid.
Vi kom in, blev välkomnande och fick ta för oss av saft (läsk?), kaffe och kaffebröd. Vi var förstås flera, mest tjejer i min ålder. Därefter blev vi uppropade med namn och fick komma fram och hämta priset, en bok förstås (Vi på Saltkråkan av Astrid Lindgren). Kommer ihåg att jag var så stolt. Jag, utvald bland alla bibliotekslånande ungar. Ja i alla fall på Örby-biblioteket.
Vad jag läste?
Började säkert med den tidens barnböcker: Agaton Sax, Pelle Svanslös, Ture Sventon, Hedenhös, Mary Poppins. Fortsatte med Astrid Lindgren, förstås, Enid Blyton, Kulla-Gulla, Anne på Grönkulla, Indianböcker (bl a Hjortfot), hästböcker (bl a Svarta Hingsten), Laura Ingalls Wilder, Jules Verne, Dumas och Charles Dickens. Gillade även att läsa böcker som handlade om elever på internatskola i England.
–
Tack till Monica, min mamma, för att du ville berätta! Det är lätt att förstå var jag fått min läslust från …
Jag vann!
Jag var ju med i en tävling hos Kerstins krumelurer för ett tag sedan. Och jag vann! Superkul! Stort tack!
Bok & Bibliotek bokat!
Bokade just hotell i Göteborg för datumen 22-25/9 2011. Nästa år åker jag på bokmässan!
Veckans fynd på hallmattan
Idag låg fyra nya böcker och väntade på mig hemma. De tre Robert Karjelböckerna jag skrivit om tidigare, och en av årets Nobelpristagare. Tyvärr kommer jag inte kunna påbörja någon av dem före den 18 november. Längtar!
Höstlov på landet
På fredag kväll åker vi till landet för höstlov. Vi ska vara där en hel vecka. Planerar och antar att det kommer bli en hel del läsning, men vill inte bara fastna i böckernas värld. Därför tar jag bara med mig En shopaholic säger ja av Sophie Kinsella och Höstoffer av Mons Kallentoft samt en hel hög magasin.
Borde det inte heta en shopoholic förresten?
Tack!
Jag är stolt att säga att jag har gjort den här sajten. Men självklart har jag fått en del hjälp.
Tack till Johan Kuno på Semara Productions för all design. Johan har bland annat gjort färgen på texten, boken i sidhuvudet, flodhästloggan, avatarerna i kommentarerna, Twitterbilden och touch-ikonen.
Tack till Anton Lindqvist/Qvister för hjälp med Analytics, Disqus, sidfot och WP Super Cache. Och för teknisk support via Twitter-dm.
Och tack till Gunnar R Johansson för hjälp med mail och för att du kommer ihåg sånt jag glömmer.
Dagens fundering
Jag och en kompis har precis startat en liten, analog bokcirkel. Första träffen är i mitten av november. Nu funderar jag på när jag ska sätta igång med boken?
Under mina korta medlemskap i andra bokcirklar har jag börjat några dagar innan och inte riktigt hunnit klart. Det är inte en kul känsla så jag vill inte börja försent. Samtidigt vill jag ha den färsk i minnet så kan inte bli klar med den för långt innan. Då hinner jag dessutom påbörja en ny bok och det riskerar att bli rörigt.
Den aktuella boken fanns i min olästahylla, och jag har ett inneboende motstånd mot den. (Perfekt tillfälle att ”tvinga” sig att läsa den.) Om jag börjar tio dagar före? Känns som lite längre tid än jag egentligen vill, men inte alltför lång tid. Så får det bli.
Ska bara …
Hittade förresten lästid i helgen, så nu är jag klar med Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. Ska bara hitta tid för att skriva recension, sen är det dags för ny bok!
En litterär matta
På Bonniers huvudkontor finns en lång matta med massa text på. Texten är på tyska, och tyvärr hann jag inte klura ut om det är en sammanhängande text, massa upprepningar eller olika sammansatta meningar.
Men en rolig idé!
Att hitta lästid
Jag började ju läsa Flickan med snö i håret för några dagar sedan och trots att det är en snabbläst bok har jag inte kommit långt. Problemet är att jag har svårt att hitta lästid.
Jag lägger mig alldeles för sent för att kunna läsa mer än några sidor. På kvällen har jag fullt upp och på dagen jobbar jag. Min tidigare längsta lästid, på tunnelbanan, har försvunnit helt. Eftersom jag numer har en (trots allt) tung Ipad i väskan finns där inte rum för en bok.
När läser du?
Biblioteken och jag
Jag växte upp i en förort till Stockholm (förort och förort, det ligger fyra kilometer från innerstan). Som jag tidigare berättat var vi en bokslukarfamilj och många av böckerna lånade vi. Ibland åkte vi till Medborgarplatsens bibliotek, men framförallt var vi stammisar på Bokbussen. Bokbussen kom då och då (en gång i månaden?) och var helt enkelt ett bibliotek i miniformat. Vi gick dit med stora bärkassar varje gång. En fantastisk känsla!
Under mina barndomssomrar i Skåne var biblioteket i Kristianstad min bästa vän. Även dit åkte jag med stora papperskassar fyllda.
När jag pluggade använde jag förstås skolbiblioteken, vilken lyx att sådant finns, och de stora biblioteken. I gymnasiet någon gång upptäckte vi även Riksdagsbiblioteket, som förutom bra referenslitteratur ståtade med lånedatorer och gratis internet. Ovärderligt på den tiden! Nu har jag inte besökt ett bibliotek på flera år, kanske dags att börja igen.
Hur ser din bibliotekshistoria ut?
Mina älskade Lottaböcker
Vi har ju redan diskuterat om böcker har olika värde. Jag skrev då att jag är trött på att behöva försvara vad jag läser.
Som jag skriver i programförklaringen till I min bokhylla: ”Jag skriver om de böcker jag råkar läsa, och det är ofta inte de senaste. /…/ Jag köper lika mycket böcker på Konsum som på Adlibris eller i en bokaffär. Här blandas högt och lågt. Chick lit och biografier, deckare och memoarer. Drama och fantasy. I min bokhylla finns det mesta. I min bokhylla är inte en litteraturblogg, det är en bokblogg.”
Några av de viktigaste böckerna för mig har varit Lottaböckerna. Böcker många skäms över att läsa. Jag känner till och med människor som är med i samma litterära sällskap gällande dessa böcker som jag, som gömmer undan böckerna och inte vill ha dem i sin bokhylla.
Lottaböckerna är en serie om 47 böcker, skrivna mellan 1958 och 1989. Författaren heter Ester Ringnér-Lundgren (1907-1993), men böckerna är skrivna under pseudonymen Merri Vik. Lottaböckerna har sålts i över två miljoner exemplar, och Ester har totalt gett ut över 100 titlar som sålt i över tre miljoner ex.
Lottaböckerna tillhör den utskällda kategorin ”flickböcker”. Jag tänker inte skriva långt om flickbokens vara eller inte vara (men om ni är intresserade av sådana texter, klicka här så får ni Googleresultat på Flickböcker), men jag kan konstatera att DN sammanfattar fördomarna rätt bra i meningen (som inte handlar om Lottaböckerna) ”Rosa bok, men trots det en seriös ungdomsbok och ingen romantisk flickbok.” (I artikeln klicka Nio moderna flickböcker från 2009). Rosa romantik var nog det sista jag tänkte på när jag läste Lotta. Istället blev Lotta min idol.
Lotta är inte alls som jag. Hon är slarvig och rörig. Hon glömmer och tappar bort saker. Då är jag mer lik hennes bästa vän Giggi. Ordningsam, lugn och logisk. Men i Giggis karriärsdrömmar kände jag inte igen mig, någon läkare ville jag inte bli. Lottas planer, däremot, de passade mig. (Lotta ville bli journalist och hamnade så småningom på bokförlag).
Det var Lottaböckerna som gjorde att jag började läsa. Och när jag väl börjat gick det inte att sluta. Jag fick överta mammas böcker och fortsatte köpa de nyutkomna. Genom åren har jag lyckats samla på mig alla 47. Genom Lottaböckerna har jag lärt mig en hel del, haft kul, haft bra sällskap och till och med fått vänner.
Självklart är inte allt bra i Lottaböckerna. Det är enbart kvinnor som gör hushållssysslor och jag kan inte komma på en enda karaktär med invandrarbakgrund. Men samtidigt, böckerna började skrivas 1958 och skrevs av en kvinna född 1907. Det känns ganska självklart att de är skrivna ur hennes perspektiv. (Och så kan vi ju jämföra med Astrid Lindgrens omtalade uttryck ”negerkung”. Inget vi skulle säga idag, men inget man ska döma ut Astrids hela författarskap för).
Lottaböckerna innehåller framförallt glädje. Och vem kan motstå 47 glädjepiller?
Vad ska jag läsa nu?
Jag är ju klar med Trasig, och har svårt att bestämma mig för vad jag ska läsa nu. Jag har väl ca 30 böcker i min olästhög. Kanske kan ni hjälpa mig att välja? Här är ett axplock (alla böcker är länkade så man kan klicka och se vad böckerna handlar om):
- En mot hundra: jag infiltrerade Hells Angels av Jay Dobyns
- Flickan med snö i håret av Ninni Schulman
- Fyrmästarens dotter av Ann Rosman
- Bittrare än döden av Camilla Grebe
- Mitt andra liv: en berättelse om att drabbas av stroke av Ingrid Trollsten
- Höstoffer av Mons Kallentoft
- Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger
- Ursäkta, men din själ dog nyss av Danny Wattin
- Åke Hodell av Magnus Haglund



